xdropit

Hejsan hösten du har varit extremt efterlängtad! Det känns som en evighet sen senast. 

 

Nu har vi kommit till början på min favorit tid på året. Höst och vinter har alltid varit de absolut bästa årstiderna enligt mig. Jag får helt plötsligt en anledning till att använda mina favorit plagg igen! Då tänker jag på mössan och halsduken (Om man ens kan räkna det som plagg). Jag är i vilket fall en person som helst skulle gå i mössa och halsduk året runt. Men det funkar inte riktigt sommartid då det blir aningen för varmt. Det är något av det mysigaste jag vet. 

 

Detta i kombination med att mysa ner sig i soffan under en varm filt och tända ljus gör denna tid på året till den allra mysigaste.

 

Till dem som ändå vill klaga på att det är alldeles för kallt eller liknade vill jag bara säga, se er omkring! Har ni missat hur oerhört vackert det är ute? Det finns ju inget finare än när alla löven byter färg till de röda varma tonerna. Man kan se hela gångar fyllda med vackra löv och det ser så vackert ut. 

Än så länge så är det faktiskt ganska varmt fortfarande så man kan ju vara ute och njuta i fullo av denna underbara höstvärld! Passa på säger jag bara, innan alla träd är helt kala. Det är just nu som det är som finast.

Jag kan inte ha varit så värst många år när jag började tycka om djur. Jag gillade djur i alla former och vi hade både hund, katt, kanin, marsvin, fåglar, hästar och fiskar i familjen i olika perioder. Ett djur som alltid följde med var hundarna. När jag var runt 8 år så gick vår första hund bort. Det var ett väldigt jobbigt ögonblick. Jag minns inte så mycket av henne i dagsläget men kan fortfarande minnas känslan av att hon var borta.

 

I ca ett år så var vi hundlösa. Det var så tomt. Det fanns ingen där när man kom hem från skolan som mötte upp än med så mycket glädje. Jag saknade en vän. Men år 2000 hände något magiskt. En liten underbar valp föddes. Redan från första ögonblicket så visste jag att hon var den vännen jag längtat efter. Hon döptes till Meesy och hon var en del av vårat liv i 12 år. 

 

Det var just i samband med att vi köpte henne som jag verkligen förstod hur mycket jag älskar hundar och att jag inte ville leva en enda dag till i mitt liv utan att ha en. Under denna perioden så hade jag även det lite kämpigt i skolan. Jag hade inte så många vänner och hade koncentrationssvårigheter och hamnade lätt efter. Det kändes som att ingen i hela världen förstod sig på mig och förstod hur jag mådde. Så en dag efter skolan gick jag ut på en promenad med Meesy och satte mig i gräset för att bara tänka lite. Hon kom fram till mig och kollade rakt in i mina ögon. Hon gav mig en så förstående blick. Som att hon visste precis hur jag kände. För första gången så kändes det verkligen som att någon förstod. Fast att det "bara" var en hund. 

 

På senare tid tog vi även över min pappas hund Baloo under en period. Han gjorde mig ännu mer säker på vad jag kände om dessa underbara djur. Han var ibland "hemsk" då han var extremt envis och gjorde precis som han själv ville. Men detta avskräckte mig inte utan gjorde mig istället bara mer motiverad att lära mig mer. Tyvärr fick Baloo bara en väldigt kort vistelse i vår familj då han blev väldigt sjuk och gick bort när han bara var tre år gammal.

 

I dagsläget har jag min första egna hund som är min lilla ögonsten. Hon fyller 2 år nästa månad och är även hon kan räknas som en "hemsk" hund emellanåt. Eftersom hon är en omplaceringshund så var hon väldigt osäker när vi fick hem henne. Detta är något vi arbetar med varje dag för att försöka få henne mer balanserad och för att hon ska kunna må så bra som möjligt. Det är väldigt jobbigt emellanåt men det är verkligen värt det. Den kärleken man delar är olik någon annat. En hund älskar än inte för vad man har för kläder eller hur mycket pengar man har på kontot. De bara älskar villkorslöst!

 

De som känner mig tycker säkerligen att jag pratar alldeles för mycket om hundar hela tiden. Men det är det jag brinner för mest i hela världen så det är svårt att inte prata om. Men här är i vilket fall en liten förklaring ifall de blir så att det dyker upp väldigt mycket hundbilder eller liknande här på bloggen :)

 

Igår var en riktigt bra dag för mig. Jag var gladare än vad jag varit på ett bra tag. Eftersom Mattias har börjat jobba i Stockholm så ses vi allt mer sällan. Så natten till igår så kom han hem. Det var helt underbart! Något av de sakerna jag saknat mest är att ligga nära honom och känna hans lukt. Jag förstår inte hur en människa ens kan lukta så gott!

 

När vi vaknade på morgonen hade min syster smsat och frågade om vi ville följa med till Liseberg. Det var sista dagen innan de stängde och eftersom jag inte varit där på ca 2 år så var det inget att fundera på utan det var en självklarhet att ta sig dit. 

När vi kom in i parken så blev vi helt chockade till en början då vi knappt kände igen oss. De hade byggt om en hel del och hela barnavdelningen var helt ny. Tack och lov så kände man igen resten så tappade inte bort mig i vilket fall!

 

Eftersom det var så längesedan vi var där senast så bestämde vi oss för att "go all in". Vi köpte oss varsitt åkpass och nästintill sprang mellan attraktionerna för att hinna så mycket som möjligt. Jag åkte t.ex. Atmosfear för första gången. Något jag inte alls var lycklig för. Jag fick nämligen sitta ensam. Jag var så arg på Mattias för att han inte varit snabb nog så vi fick sitta på separata platser. Jag är rätt så höjdrädd egentligen så undrade varför jag gjorde något sådant mot mig själv. Men det gick bra och var inte så himla arg när jag väl var nere på marken igen.

 

Men jag är riktigt nöjd med dagen och ser fram imot nästa år då även den nya attraktionen Helix är färdigbyggd! Kommer bli grymt!

 

Annars rullar väll mitt liv på ungefär som vanligt. Jag jobbar och står i och den mesta delen av min fritid lägger jag på min hund. Det var allt jag hade att säga för nu men förhoppningsvis är jag tillbaka här snart igen!